Borta bra men hemma inte bäst
STUDENTEN
Champagnefrukost med goda ostar på savannen, fina tal, fina betyg, fina människor, allt har varit så fint. gråtit massa, skrattat massa.
Nu ska jag ta en power napp. Kl halv 5 är det mot Lord Errol för middag och utgång. Jag älskar er, jag tackar alla för detta år, för den extremt fina platsen jag bott på, den enorma möjligheten jag har fått ta del av, min underbara utveckling som person, min bästa flickvän som är värd allt.
Vi hörs.
(den stora buketten är från jenny, och den bredvid från mina kära föräldrar, resten från andra vackra människor.)
tack och återigen tack. nu ska det firas!
3dagar fan
sista
alla hjärtans dag
SÖNDAG. ingen ångest söndag. bara jag är äcklig söndag. igår var nästan alla ute tillsammans. hade avskedsmiddag för tre stycken killar som åkte hem imorse. efter det drog vi till gallileo, en ny klubb som har öppnats i westlands. skit kul. vi funderar på om vi ska vara där efter studentmiddagen.
jag ser iallafall för taskig ut just nu. försökte göra mig fräsh med en dush men icke. jag förstår mig inte på min hy. den enda gången jag har haft finnar det här året är när jag skulle hem i julas och nu när jag ska hem om en vecka. depressing. då antecknar ni det då?
jag hoppas allt är bra med er. de blandade känslorna kommer krypandes nu när alla åker hem en efter en. snart är det min tur. känns skönt att jag har carl som kan ta hand om mig på flygresan. jag sa till honom att han måste stå ut med mig, för jag kommer gråta hela resan hem. nu när den sista veckan snart börjar kommer allt vara sista gången, sista trippen till toy, sista frukosten, sista lektionen, sista tuskern, sista utekvällen, sista orden, sista kramarna, sista skratten etc. här i kenya.
för eran egen skull hoppas jag att ni tar hänsyn till det när jag kommer hem. jag kommer nog vara väldigt arg och ledsen pga. den enorma separationsångesten jag kommer ha. (men inga offence mot er, familjen)
nu ska jag kolla på sex and the city. ta tag i mitt liv och försöka med datakunskapen. piss off med den.
Aight brother
Har för det mesta varit lycklig idag. Skrattat. Har tillbringat den för det mesta med min kära Jenny.
Imorse åkte Ebba och Anna hem, förstod inte riktigt det och nu känns det bara konstigt. Rummen är inte deras längre. Det känns som om vi kom hit igår, till kenya alltså.
Jag är stressad (som vanligt) men jag kommer klara mitt plugg (som vanligt).
Nu är det fan inte långt kvar. 9 dagar kvar. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men jag lovar er en års summrering av hur mitt äventyr, mina månader, dagar i kenya har varit.
Betalde även studentmiddagen idag. Okej..det var läskigt. Jaha, tänkte jag. Är det nu det tar slut? Jag har gått i skolan i 13 år nu. Dessa år har varit fyllda av skratt och grått, jag har velat ge upp många gånger, men jag har alltid lyckats ta mig ur de förjävligaste tiderna.
Trots mycket plugg och andra problem vid sidan av vill jag att alla ska veta att jag aldrig varit lyckligare än vad jag är idag. Kenya har utan tvekan varit det bästa beslutet jag någonsin tagit.
phille boy och jag i slutet av augusti. ett år går väldigt snabbt.